Vid medlet av 1200-talet har Folkungaätten nått höjden av sin makt i Sverike. Valdemar Birgersson har utropats till kung, men hans far Birger jarl är ändå den som i praktiken regerar landet. Först då jarlen går hädan kan Valdemar ta över rodret. Hans osedliga liv resulterar dock i en stor skandal och han tvingas resa till Rom för att be om syndernas förlåtelse. Brodern hertig Magnus gör uppror tillsammans med sin bror Erik och tvingar efter uppslitande strider Valdemar att abdikera. Nu låter Magnus utropa sig till kung. Magnus Ladulås stiftar många lagar och inför det adliga frälset i riket. Kungens avlägsne släkting Torgils Knutsson blir såväl drots som marsk i riket, och när Magnus är döende utser han Torgils till sina barns förmyndare. Äldste sonen Birger blir nu kung och de yngre sönerna Erik och Valdemar blir hertigar. Dessa vill dock ha mera makt och gör flera uppror mot kung Birger och Torgils Knutsson. Till slut övertalar de med list sin bror att avrätta den trogne Torgils, varefter de tvingar Birger att göra dem till självstyrande herrar i sina hertigdömen. Kung Birger låter dock till slut fängsla sina bångstyriga bröder under Nyköpings gästabud, och där går de en grym svältdöd till mötes i fängelsehålan.
Om medlemmarna av Folkungaätten och dess kungar och hertigar berättas i denna bok i romanens form. Detta är tredje delen av berättelsen om Folkungarna och grundar sig på såväl fakta som sägner och lite fiktion.
Hela romanserien omfattar fyra delar och slutar med 1300-talet, då Folkungaätten dör ut i Nordens riken.