Hus i Mölle

i slutet av 1600-talet blev Mölle ett fiskeläge. Det var då som de första husen började byggas. På 1680-talet fanns här 33 hushåll med ett 70-tal vuxna invånare. Än idag finns spår av den äldsta bebyggelsen. Både vid Gastagudan och på Norra Brunnsvägen finns trälängor med ursprung från den tiden. Mölle växte till sig under 1700-talet. När Carl von Linné kom hit 1769 fanns ett 40-tal ”rökar” i Mölle – och minst lika många fiskare. Det fanns 63 hus i byn 1788. År 1800 bodde 166 skattepliktiga personer i Mölle läge. På 1800-talet bebyggdes både Mölle läge och den intilliggande högplatån Bökebolet i snabb takt. Flera byggnader som uppfördes i mitten av 1800-talet finns fortfarande kvar. Villa Stenhög på Bökebolet och Mamsellens hus på Kullabergsvägen är bara två exempel. Mölle var då ett renodlat fiskeläge där invånarna livnärde sig på fiske, sjöfart och enkelt jordbruksarbete. I slutet av 1800-talet byggdes för första gången bostadshus i villastil i Mölle. Det sammanföll med att det pittoreska fiske­läget också blev en bad- och kurort. De nya villorna kontrasterade skarpt mot de traditionella fiskarlängorna med trä- eller korsvirkesväggar och halmtak. Villabyggena tog fart på 1890-talet när byggmästare Johan Persson flyttade in på nuvarande Gyllenstiernas allé och i snabb takt lät uppföra ett 40-tal typiska Möllevillor – vitputsade tegelvillor i 1,5 plan med zinktak och beboelig källare. På så sätt kunde ägarfamiljen bo kvar i källaren när resten av huset hyrdes ut. På framsidan husen fanns frontespis, balkong och glasveranda. De flesta av dessa Möllevillor finns kvar idag och har oftast namnet målat överst på frontespisen – Ruth, Oscarsminne, Brunnshög etcetera. Framväxten av putsade tegelvillor påskyndades av 1890 års storbrand i Mölle. Då brann ett 15-tal hus ner till grunden. Det ledde till att träfasader och halmtak försvann från nästan alla nybyggen. I början av 1900-talet förtätades de centrala delarna av Mölle läge när tomterna blev mindre och potatislanden togs i anspråk för stora annex. Norra Strandvägen och Harastolsvägen bebyggdes sedan Mölle stenbrott lagts ner. Också utbyggnaden av Bökebolet tog ordentlig fart. Sjökapten Johannes Elfverson styckade av och sålde tomter på backarna ovanför Mölle – ofta fick kaptenens släktingar de mest attraktiva tomterna. Där uppfördes flera pampiga byggnader, bland andra Grand Hotel Ahlbäck (1909), Hotell Kristinegrund (1911) och Villa Siesta (1910). En byggboom drabbade Mölle under åren före första världskriget sedan byn fått egen järnväg. Många villor byggdes för att hyras ut eller på ren spekulation av kapitalstarka stadsbor från Köpenhamn, Lund och Helsingborg. Flera hus såldes snabbt vidare med god förtjänst. Mölle hade då utvecklats till en turistort av rang. Som mest fanns här ett tiotal hotell och minst lika många pensionat. Nästan varje större hus hade en skylt som förkunnade att det fanns ”rum att hyra” eller”zimmer zu vermieten”.