Tingen är del av vårt vardagliga liv, men vi tänker sällan på det faktum att de också har en spretig historia som går bortanför de betydelser och funktioner som vi tilldelar dem. I Sakernas sammanhang undersöker Ellen Frödin tre litterära texter från 1900-talets början som alla ger särskilt utrymme åt ting och deras materiella relationer, samtidigt som människor decentraliseras. Med hjälp av nymaterialistisk och processorienterad teori analyseras diktsamlingen Idealrealisation av Henry Parland, kapitlet ”Ithaca” i Ulysses av James Joyce och romanen Jacob’s Room av Virginia Woolf. Sättet dessa texter skriver fram människan som del av ”sakernas sammanhang”, för att använda Parlands uttryck, formar sig till en kritik både av litteraturens upptagenhet av människor och mänsklig handling och av en traditionell västerländsk förståelse av människans centrala plats i världen.