Det är för en korrekt rättstillämpning nödvändigt att fastställa per vilken tidpunkt (eller period) de förhållanden som beskrivs i rättsreglerna ska vara uppfyllda, för att regeln ska tillämpas. Detta är frågan om var den avgörande tidpunkten är placerad, enligt respektive regel och i respektive fall.
Det saknas emellertid oftast särskild reglering om var den avgörande tidpunkten ligger i olika skattefrågor. Den avgörande tidpunkten måste då fastställas genom tolkning, där flera ändamål är relevanta. Hur nämnda tolkning ska göras i redovisningen och företagsbeskattningen är den ena huvudfrågan i denna bok.
När den avgörande tidpunkten väl är klarlagd aktualiseras frågan vilken betydelse händelser efter denna tidpunkt eventuellt har, för de aktuella bedömningarna. Det är den andra huvudfrågan i denna bok.
Inom redovisningsrätten finns särskilda regler om denna företeelse; reglerna om Händelser efter balansdagen. Inkomstskattelagen saknar motsvarande reglering, men händelser efter den avgörande tidpunkten kan ändå få stor betydelse.
De frågor som här utreds är både praktiskt och principiellt viktiga. Inte minst är de relevanta för förutsebarheten i beskattningen och vid skatteprocesser, i och med att de påverkar både vad som ska bevisas och vilket bevismaterial som därvid kan användas. I boken diskuteras t.ex. transaktionskedjebedömningar och eftersyn i relation till legalitetsprincipen och förutsebarheten i beskattningen. Någon liknande undersökning har inte tidigare gjorts i Sverige.
Jan Kellgren är jur.dr. i finansrätt, docent i affärsrätt och biträdande professor i skatterätt vid Linköpings universitet. Han har publicerat en rad vetenskapliga arbeten om bl.a. företagsbeskattning och redovisningsrätt och metoder för lagtolkning och han undervisar i bl.a. skatterätt, redovisningsrätt och associationsrätt.