Här skildras det politiska spel och de rena tillfälligheter som skapade en ahistorisk och naivt vetenskaplig folkhemssociologi. En sociologi "här och nu" utan specifik tid och plats, men ständigt med en "förväntningshorisont" öppen för något ospecifikt bättre. En sociologi i kortbyxor enligt en hittills sällan åberopad självbild.
Den sociolog – Johan Asplund (1937–2018) – som ihärdigt arbetade för att historisera ämnet rönte en bred uppskattning i offentligheten, samtidigt som hans perspektiv gick spårlöst förbi den etablerade sociologin.
Avsikten här är att både illustrera och bidra till förklaringen av motståndet mot historiska perspektiv. Genomgående argumenterar författaren för att närma sociologi och historisk forskning till varandra. Texten kan därmed också ses som en uppgörelse med den sociologi som skapades i efterkrigstidens svenska folkhem.
Rolf Å. Gustafsson är pensionerad professor i sociologi och har genom en rad böcker och artiklar undersökt välfärdsstatens organisering i historiesociologiskt perspektiv, bland annat i en omfattande studie av offentlig arbetsgivarpolitik (Från ämbetsmannastat till välfärdsstat, Daidalos 2016).
ArbetstitelSvensk folkhemssociologi: En essä om tid, rum och begreppshistoria
Standardpris199.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypHäftad
Recensionsutdrag
Läsordning i serie98
MediatypBok
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor168
Publiceringsdatum2024-02-01 00:00:00
FörfattareRolfÅ. Gustafsson
Kort BeskrivningHär skildras det politiska spel och de rena tillfälligheter som skapade en ahistorisk och naivt vetenskaplig folkhemssociologi. En sociologi "här och nu" utan specifik tid och plats, men ständigt med en "förväntningshorisont" öppen för något ospecifikt bättre. En sociologi i kortbyxor enligt en hittills sällan åberopad självbild.
Den sociolog – Johan Asplund (1937–2018) – som ihärdigt arbetade för att historisera ämnet rönte en bred uppskattning i offentligheten, samtidigt som hans perspektiv gick spårlöst förbi den etablerade sociologin.
Avsikten här är att både illustrera och bidra till förklaringen av motståndet mot historiska perspektiv. Genomgående argumenterar författaren för att närma sociologi och historisk forskning till varandra. Texten kan därmed också ses som en uppgörelse med den sociologi som skapades i efterkrigstidens svenska folkhem.
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct SeriesTitle
erpOwnsPrice BokinfoStatusCode21