Sträck ut din hand

Barnen är mitt liv. De ger mig styrka, de ger
Mig mod att leva. De är en hälsokälla för mig.
De ger mig inspiration att skriva lyrik.

Då kriget nästan krossat mitt liv, min framtid och skolgång, ägnade jag mig åt barn.
Låt barnen skriva lyrik. Med vardagliga, enkla och begripliga ord uttrycka sina känslor i form av lyrik. Det skrivs ju så sällan lyriska dikter för små barn. Alla barn kanske inte kan uttrycka sina känslor i form av dikter. Men vi vuxna behöver uppmuntra dem och ge dem en chans. Jag skulle önska att barnen kunde ha en liten ”TV-hörna” (särskilt TV-program) där de skulle kunna lyssna på dikter och prata om dem. Jag tror att man kunde väcka intresse hos barnen, utveckla litet mer av deras personlighet. Från sju års ålder kan ett barn formas så pass att när det blir tonåring kanske sprit- och narkotikaproblem blir mer avlägsna för dem, då de växer upp med andra intressen. Vi måste hjälpa dem på så sätt redan i förskoleåldern. En dikt kan vara enkel men ändå uttrycka mycket av känslor som barn kan förstå.

Oktober 1972